Analys
Att vara Timråsupporter måste vara en ständig berg- och dalbana. Eller som att vara fast på pendeln mellan skärseldens plågor och himmelrikets ljuva frukter. I år tror jag att man checkar in på den senare stationen. Eller i alla fall sticker ut huvudet en stund på vägen förbi. Tillräckligt länge för en ganska så underhållande vinter för fansen. Men med den historia som finns så går det inte att ta ut något i förskott.
Timrå har varit ett av de lag som varit svårast att placera. Och ju längre tiden gått ju mer har jag förbannat mig själv att jag inte kunnat placera dem högre. För det kan mycket väl bli så att de slutar just under toppen. Samtidigt finns där ett par frågetecken som hela tiden gnager. Kan verkligen backsidan leverera över 55 omgångar, och finns bredden, och för den delen ekonomin, att hantera skador. För de kommer.
Man har inför denna säsong försökt lappa de hål som varit lite av lagets akilleshäl tidigare. Nämligen centersidan. Med Corso, Karlsson och Meunier har man tänkt till. Håller bara planen så har man tre perfekta centrar för deras respektiva roller på den här nivån. Fru Fortuna har ju som sagt inte alltid visat upp sitt bredaste leende mot klubben, men någon gång vänder det, väl.
Nyckelspelare
Daniel Corso
På förhand en av de största värvningarna i årets elitserie. Dominerade i Finland, och kommer förmodligen fortsätta gör det här också. Med bra kedjekamrater har han förutsättningarna att bli den bäste center som spelat i Timrå sen Zetterberg. 50-poängslirare om allt stämmer.
Mattias Karlsson
I frånvaron av fjolårets fantom Mikko Lehtonen får Mattias Karlsson agera som Timrås främsta offensiva hot i de bakre leden. Imponerade verkligen innan han drog över Atlanten, där han sedan fortsatte att leverera i AHL. Kanske inte lika klinisk som den han ersätter, men kör förhoppningsvis med ordentligt fastsatta skenor.
Timo Pärssinen
Det känns lite som att får Timo vara skadefri, eller i alla fall nästintill, så blir det en rolig säsong för Timrå. Han kan mycket väl vara skillnaden på en åttondeplats och en femte. Fantastisk spelare när han är på topp. En av få i Elitserien som man alltid håller ett getöga på när han är på isen.
Håll ögonen på
Magnus Pääjärvi-Svensson
Pääjärvis resa mot att finna målet blir en av de mest spännande att följa i vinter. Gör han det har vi plötsligt en ny supertalang i Sverige. Han kan ju rent talangmässigt redan mäta sig med de största landet producerat. Generna har han, nu gäller det att utnyttja dem till max.
Fredrik Hynning
Gjorde en bra fjolårssäsong efter en hel del jobbiga skadebekymmer. Borde kunna ta, sett efter de verktyg han har, ännu ett steg i vinter. Snabb på grillorna, hyfsat skott, och bra spelsinne i samma paket. Bara ljumskarna, och resten av kroppen, får vara hel så.
Gabriel Karlsson
Genomgick en transformering förra säsongen. Från att ha varit en strikt defensiv gnuggarcenter på elitserienivå så blev han en mer eller mindre komplett tvåvägsdito. Given bakom Corso som lagets second in command. En bra säsong till så kan folk i gemen inte längre blunda.
Tre punkter
Skadorna
I Timrås fall måste man ta in de ständigt återkommande skadorna som en faktor. Okej om det är någon random snubbe här och där som bryter höftleden när han sträcker sig efter den sista Koskenkorvan på bolaget, men att ha ständiga bekymmer med sina nyckelspelare är inte bra.
Ersättarna
Man har återigen tappat en drös tongivande spelare, men som vanligt ersatt dem med intressanta lirare, som mycket väl kan visa sig vara minst lika bra. Men det är ändå alltid en osäkerhetsfaktor att byta så många i truppen. Det gäller verkligen att det klickar.
Should I stay, or should I go
Det största dilemmat för Timrå framöver är arenans placering. Snackar vi tradition och hjärta så ska ju klubben givetvis stanna där de är. Men om föreningen verkligen vill ta nästa steg och kunna utmana giganterna inom svensk hockey så måste de röra på sig. Någon får helt enkelt finna modet att klippa navelsträngen.
Timrå IK slutar 8:a.
